Åsafors bruk enligt en karta från 1863. Den svarta pilen pekar på stångjärnssmedjan.

Åsafors

Ett järnbruk från 1800-talet

I den sydöstligaste delen av Stengårdshults socken och på gränsen mellan dagens Gislaved, Gnosjö och Vaggeryds kommuner låg under 1800-talet Åsafors järnbruk. Flera vägar möts här och idag går också Höglandsleden förbi.

Det första redskap som som drivits av vattenkraften i fallet var en hjulkvarn som tillhörde Virvhult. Före järnbrukets tid ska det också ha funnits en skvaltkvarn litet längre nerströms än den förut nämnda kvarnen. Sexton av traktens bönder gick år 1844 ihop och bildade vad som senare skulle bli Åsafors Bruksbolag. Från ett syneprotokoll vet vi vad som fanns vid järnbruket år 1853. Här fanns då en stångjämssmedja, en kniphammare och en spikhammare. Från bruket levererades trådjärn till Gnosjö och plåtjärn till Norrahammar. Tackjärnet som bearbetades vidare av hammarna hämtades vid masugnarna i Taberg, Rasjö och Lomsjö. Bruket växlade ofta ägare och blev aldrig riktigt lönsamt.

Åsafors samhälle och tiden efter bruket

Runt sekelskiftet 1900 var antalet arbetare vid bruket som störst. Enligt en uppgift skulle det då funnits över 600 bofasta personer inom en omkrets av 5 kilometer kring Åsafors.

Då Åsafors var ett brukssamhälle blev platsen en medelpunkt för den kringliggande bygden. Här fanns arbetstillfällen vid industrin och här fanns också en lanthandel som öppnade under sista hälften av 1870-talet.
1882 lades järnhanteringen ned och istället övergick man till trämassetillverkning. Tyvärr blev inte heller denna verksamhet lönsam och 1912 brann massafabriken ned. Mindre företag har sedan dess funnits på orten, bland annat byggdes en modernare kvarn, ett träullshyvleri och en valskvarn.

Idag återstår inte mycket av den forna bruksverksamheten. Den gamla bruksvillan står dock kvar uppe på en intilliggande höjd.

Dammen vid Åsafors idag.

Sidan uppdaterades senast: