Radon

Radon är en osynlig och luktfri gas som finns naturligt överallt runt omkring oss. Det är när halterna i våra bostäder och på våra arbetsplatser blir förhöjda som riskerna ökar. Radon i inomhusmiljön orsakar cirka 500 fall av lungcancer årligen, men radon är inte en akut hälsofara utan det är den sammanlagda stråldosen som avgör risken.

Hur vet jag om det finns radon i mitt hus?

Att mäta är det enda sättet att ta reda på om det finns radon i ett hus. Radonhalten mäts i Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m³). Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m³.Radon finns i marken, luften och vattnet. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

  • marken under och runt om huset
  • blåbetong i byggnadsmaterialet
  • vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon

Blåbetong användes från 1929 till slutet av 1970-talet.

Hälsorisker

Det finns en ökad risk för lungcancer om man under lång tid bor i ett hus med höga radonhalter. Även låga halter kan på sikt leda till lungcancer, men då är risken betydligt mindre.

Tiden är lång mellan bestrålning och att eventuell lungcancer uppträder. Det tar mellan 15 och 40 år innan det går att upptäcka lungförändringar som kan leda till lungcancer.

Radon ger däremot inte upphov till allergiska reaktioner, yrsel, trötthet eller liknande besvär.

Hur stor är risken?

Antalet lungcancerfall på grund av radon uppskattas till ca 500 stycken per år. Detta kan jämföras med antalet omkomna i trafikolyckor, som för år 2019 var 223 personer.

Risken att få lungcancer är betydligt större om man både röker och bor i ett radonhus. Förutom att öka risken för sig själv utsätter man även andra familjemedlemmar för en större risk.

Fastighetsägarens ansvar

Alla fastighetsägare har ansvaret att mäta radonhalten i sitt hus. Hyr man dessutom ut bostäder till andra människor, är man som hyresvärd skyldig att göra en radonmätning för att förhindra att hyresgästerna utsätts för risk för olägenhet för människors hälsa. I de fall halten överstiger 200 Bq/m³ ska åtgärder för att minska radonhalten utföras.

Radonhalten i inomhusluft bör mätas i både gamla och nybyggda hus. I hus som renoverats eller byggts om kan en ny mätning behöva göras, speciellt om förändringar som påverkar luftflödet i byggnaden i större omfattning har gjorts. En sådan förändring är till exempel en ombyggnation där ventilation och/eller rördragningar in respektive ut från huset ändras, eller ett byte av värmesystem. Radonhalten i bostaden kan då påverkas för att luft från marken läcker in i huset genom otätheter vid ledningarna, eller på grund av att luftflödet i byggnaden ändras. Rekommendationen är att en radonmätning ska genomföras vart tionde år.

Hur mätning går till

Mätning av radonhalt utförs med spårfilm i en plastdosa. Det finns ackrediterade företag som man tar kontakt med för att beställa mätpaket med dosor. Företagen hittar man på SWEDAC:s hemsida under register över ackrediterade företag. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Förutom mätutrustningen skickar företagen metodbeskrivning för hur mätningen ska gå till (finns även under ”Ladda hem” här intill). Utifrån resultatet kan de sedan hjälpa till med hur eventuellt förhöjda halter kan åtgärdas.

I småhus räcker det oftast med två mätpunkter, till exempel sovrum och vardagsrum.

För flerbostadshus gäller generellt att alla lägenheter som har direkt kontakt med marken (ingen källare) ska mätas, samt minst 20 % av lägenheterna på övriga våningsplan. Om huset har källare är det minst 20 % av alla lägenheter som ska mätas. Mätningarna bör spridas i byggnaden så att minst en mätning (gärna två) görs per trappuppgång, de bör även ske längst ner och högst upp i varje byggnad. Om blåbetong finns men man vet inte var, bör alla bostäder mätas.

För alla hus gäller att radonmätning ska göras i två rum för att ett årsmedelvärde ska kunna räknas ut. Vanligast är sovrum, vardagsrum eller annat rum som man ofta vistas i. Mätning ska inte göras i kök eller våtrum. Tidsperioden är 1 oktober till 30 april, då skillnaden mellan temperatur inne och ute är som störst, och mätningen ska pågå i minst två månader under den tiden.

Ett vanligt problem är att dosorna lätt försvinner efter att de placerats ut hos de boende, exempelvis vid städning. För att säkerställa att kraven uppfylls, rekommenderar vi att dosor placeras ut i fler bostäder än vad som krävs.

Om man har ont om tid och inte kan vänta flera månader på att få resultatet kan man göra en rådgivande korttidsmätning med mätdosor eller anlita någon konsultfirma som har instrument för radonmätning. Men en korttidsmätning är endast rådgivande, för att uppfylla det lagkrav som finns ska radonmätningen pågå i minst två månader.

Se lista över laboratorier för mätning av radon (ackrediterade av Swedac). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länk till annan webbplats.

Om du har en egen dricksvattenbrunn och vill kontrollera radonhalten i denna kan du ta ett vattenprov

Försäljning av hus

Vid försäljning av ett bostadshus kommer ofta frågan om radon upp. Det är därför bra att ha gjort en radonmätning i god tid innan man tänker sälja sitt hus.

Som köpare har man undersökningsplikt av ett hus man tänker köpa och för hög radonhalt i ett hus betraktas inte som ett dolt fel, utan det är köparens ansvar att ta reda på om huset kan ha för hög radonhalt före köpet.

Åtgärder

Det går alltid att sänka radonhalten i en byggnad. Vilka åtgärder som ska göras beror på varifrån radonet kommer. Är det byggnadsmaterialet som orsakar förhöjda radonhalter krävs det att ventilationen förstärks. Är det mark- eller fyllnadsmaterial som är radonkällan är det olika tekniska åtgärder för att hindra radon att tränga in i byggnaden som behövs. Har du en egen brunn och radonet kommer från dricksvattnet behöver en särskild radonavskiljare installeras. Det kommunala dricksvattnet är godkänt enligt Livsmedelsverkets krav.

På boverket kan du läsa mer om hur du tar bort radonet och ansöka om rotavdrag för radon-sanering. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sidan uppdaterades senast: